FÖRSTA SIDAN
PRESENTATION
AKTUELLT *
2009
2008
2007
2006
2005
OBJEKTFÖRTECKNING
KATALOG ÖVER SAMLINGARNA
STÖD PROJEKTET
SPONSORER
KONTAKTUPPGIFTER
Rädda BOKEN
/ Nyheter

AKTUELLT

2012

En finländsk litteraturbank?

Publicerat 12.11.2008

Professor Jyrki Nummi

Professor Jyrki Nummi

Professorn i inhemsk litteratur Jyrki Nummi har med understöd från undervisningsministeriet och Helsingfors universitets fonder utarbetat en redogörelse "Litteraturbanken. Ett digitalt bibliotek för inhemsk skönlitteratur" Nummi föreslår i sin redogörelse att det efter internationella förebilder grundas en Litteraturbank, dvs. en digital nätservice för sådan finländsk – finsk- och svenskspråkig – skönlitteratur som är fri från upphovsrätt. I redogörelsen kartläggs nätservicens kvalitetskriterier och verksamhetsförutsättningar, så att den så bra som möjligt skall betjäna litteratur- och språkforskningen, universitets- och skolundervisningen samt samtidigt också den stora allmänheten. Det digitaliserade kulturarvet kommer sålunda att bli en viktig infrastruktur för forskningen.

Nationalbiblioteket har tillsammans med Helsingfors universitet beslutat främja grundandet av en Litteraturbank utgående från de förslag som finns i redogörelsen. Helsingfors universitets rektor har tillsatt en arbetsgrupp som skall planera igångsättandet av ett pilotprojekt samt ansöka om medel för projektet. Arbetsgruppens ordförande är professor Jyrki Nummi och de övriga medlemmarna är prorektor Markku Löytönen, professorerna Mirja Saari, Kimmo Koskenniemi och Arto Mustajoki, nätverkschef Leif Laaksonen, biblioteks- och informationsservicechef Kaisa Sinikara samt projektchef Kristiina Hildén. Arbetsgruppen är verksam fram till slutet av år 2009.

Programmet Rädda boken utvidgas alltså till att omfatta allt större helheter: "rädda boken – rädda samlingen – grunda en högklassig nätservice". Det finns förutsättningar för en god nätservice, eftersom projektet genomförs i samverkan med specialister från olika vetenskapsgrenar. Universitetets styrka är – förutom dess omfattande sakkunskap – det kulturarv och samlingar som det förfogar över. Vi hoppas att litteraturbanken också får aktörer från andra områden som samarbetspartner.


Räddandet av pergamenten en kulturgärning av Helsingin Sanomain Säätiö

Publicerat 19.09.2008

Överombudsman Heleena Savela och professor Tuomas Heikkilä studerar pergament.

Överombudsman Heleena Savela och professor Tuomas Heikkilä studerar pergament.

Helsingin Sanomain Säätiö har med 180.000 euro understött räddandet av pergamentblad i Nationalbibliotekets samlingar. "Detta är en kulturgärning från vår stiftelses sida", berättar överombudsman Heleena Savela om finansieringsbeslutet. Inom ramen för ett treårigt projekt kommer pergamenten att konserveras, digitaliseras och publiceras som en forskningsdatabas.

Pergamenten i Nationalbiblioteket utgör resterna av de dominerande medeltida medierna samt en del av den finländska informationsförmedlingens historia. De utgör också en del av Europas gemensamma historia och är med sina omkring 10.000 blad en av världens största samlingar i sitt slag. Samlingen har alltså förutom nationell också internationell betydelse.

Pergamentprojektet ansluter sig till det av professor Tuomas Heikkilä ledda forskningsprojektet som är en mångvetenskaplig utredning av Finlands medeltida litterära kultur och dess inflytande. Forskningsgruppen ställer en enastående sakkännedom till bibliotekets förfogande samt tillhandahåller pergamentens beskrivningsuppgifter.

Fastän fragmenten härstammar från handskrivna böcker, har de bevarats som lösblad. Till följd av reformationen förlorade den katolska litteraturen sin betydelse, varvid verken upplöstes och återanvändes som pärmrullar till fogdarnas räkenskapsböcker. De arkiverades i tiden tillsammans med räkenskaperna i Stockholm och kom slutligen till Finland i enlighet med de villkor som bestämdes efter Finska kriget vid freden i Fredrikshamn 1809.

På grund av sin höga ålder och sin mångsidiga användning är pergamenten i Nationalbiblioteket i mycket dåligt skick: de har bleknat, rivits eller svartnat vid eldsvådor. De äldsta pergamenten i samlingen är idag nästan ettusen år gamla, medan man under medeltiden räknade med att pergamenthandskrifterna i bästa fall skulle hålla i trehundra år. Utan erforderlig hjälp hotar de att förstöras snabbt.

Med stöd av Helsingin Sanomain Säätiö kan man nu omedelbart inleda räddningsåtgärderna. Först kommer bladen att rengöras och konserveras försiktigt. På detta sätt kan man förbättra de unika fragmentens läsbarhet och bevarande. Den digitala databas som skapas inom projektet underlättar för sin del användningen av materialet, vars behandling är mycket besvärlig och kräver stor försiktighet, samt gynnar såväl den nationella som den internationella medeltidsforskningen. Samtidigt säkerställer man att det ursprungliga materialet inte smulas sönder och upplöses.

Fackverket Piirtoja ja kirjaimia, kirjoittamisen kulttuuria keskiajalla, som berättar om resultaten av professor Heikkiläs forskningsgrupp, kommer att ges ut i slutet av året.


Från samlare till donator

Publicerat 11.06.2008

Statsrådet Riitta Uosukainen.

Statsrådet Riitta Uosukainen.

Vid Nationalbiblioteket visas 15.5 – 15.11.2008 den omfattande utställningen "Böcker som passion". Den berättar om samlare som haft anknytning till bibliotekets historia från 1600-talet till vår tid. Dessa passionerade bibliofiler har sammanställt betydande samlingar, som under tidernas lopp har blivit hela folkets egendom och idag utgör en viktig del av Nationalbibliotekets kulturarv.

Vid utställningens öppnande 14.5.2008 deltog en stor mängd bokvänner, av vilka flera också är medlemmar av nätverket Nationalbibliotekets vänner och donatorer. Utställningen öppnades av statsrådet Riitta Uosukainen och presenterades av utställningskommissionens medlemmar, ordföranden för Bibliofiilien Seura, professor Jukka Sarjala samt verkställande direktör Ilkka Paatero, själv en betydande samlare.

Numera utökas bibliotekets inhemska samlingar huvudsakligen genom friexemplar, men efter att nästan alla akademibibliotekets samlingar som sammanställts under nästan 200 års tid, omkring 40.000 volymer, hade förstörts vid Åbo brand, kunde förlusterna ersättas med inhemska och utländska bokdonationer. Av dessa baserade sig huvuddelen på värdefulla samlingar som tillhört olika privatpersoner eller släkter. De mest betydande privatbiblioteken som senare har mottagits eller köpts har bevarats som separata helheter eller har ombildats till specialsamlingar.

Nationalbibliotekets utställning hedrar de boksamlare, mecenater och betydande donatorer som under tidernas lopp har kommit att påverka bibliotekets öden, och vilkas namn har blivit en del av bibliotekets historia. Samlingarna har dock vuxit till sådana proportioner, att donatorernas finansiella stöd för bevarandet och bekantgörandet av de historiska samlingarna och för organiseringen och ibruktagandet av de stora donationssamlingarna har blivit en aktuell och angelägen fråga för biblioteket.

Ett sådant här värdefullt stöd har mottagits av bl.a. Ilkka Paatero som donerade medel för bevarandet och publiceringen på nätet av Åbo akademis historiska disputationssamling, samt av Suomen Säveltäjät ry. för konserveringen och utarbetandet av en kritisk katalog över Väinö Raitios kompositionshandskrifter. Med stöd av kampanjen Rädda Boken har också en stor mängd enskilda värdefulla verk räddats.

Dagens bibliofil kan som alternativ till att samla på böcker bidra till att rädda bibliotekets värdefullaste verk eller samlingar genom att stöda deras konservering och digitalisering eller genom att donera medel för t.ex. kompletterande anskaffningar till samlingarna för kulturarv. Donatorn kan få sitt namn inskrivet i Nationalbibliotekets historia.

Bibliotekets donationshistoria från år 1646


Heikki A. Reenpääs donation årets bokgärning 2008

Publicerat 25.05.2008

Heikki A. Reenpää är en uppskattad gäst vid Nationalbibliotekets olika evenemang.

Heikki A. Reenpää är en uppskattad gäst vid Nationalbibliotekets olika evenemang.

Professor Heikki A. Reenpääs bokdonation till Nationalbiblioteket valdes till årets bokgärning på bokhandlarnas och förläggarnas branschdagar 21.5.2008. Biblioteket mottog nu priset redan för andra gången, eftersom Rädda Boken valdes till årets bokgärning år 2005.

Nationalbiblioteket mottog en av sina mest betydande donationer genom tiderna av professor Heikki A. Reenpää 17.9.2004. Donationen var en verklig kulturgärning: Reenpääs historiska privatbibliotek på 24.000 verk som insamlats under tre generationer blev nu en nationell kulturegendom.

Reenpääs samling koncentrerar sig på gammal inhemsk litteratur och innehåller rikligt med sällsynt 1600- och 1700-talslitteratur från den svenska tiden. Till donationen hör också en värdefull samling med inhemsk skönlitteratur som sträcker sig ända till våra dagar.

Samlingen har i Nationalbiblioteket fått ett eget rum som bär Heikki A. Reenpääs namn. På hyllorna i rummet står 11.000 verk. Rummet är utrustat med stöd från Otavan Kirjasäätiö och donatorn själv bekostar slutförandet av katalogiseringen av sin samling. Reenpää-samlingen står till forskarnas förfogande och rummet har blivit en levande träffpunkt för bokvänner och personer inom bokbranschen. Det är möjligt att bekanta sig med samlingen enligt överenskommelse.

Till sidans början