Otium Sapientis
Nationalbibliotekets fond för kulturarv

Kulturarvet utökas

Helsingfors universitetsbibliotek, från och med år 2006 Nationalbibliotek, är vårt lands äldsta och största vetenskapliga bibliotek. Bibliotekets och vårt litterära kulturarvs historia sammanflätas till ett händelserikt kapitel i det svenska rikets och senare det ryska kejsardömets och det självständiga Finlands kulturhistoria.

Drottning Kristina grundade biblioteket
Mikael Wexionius-Gyldenstolpe, Collegii ethici disputatio. Aboae 1647-49

Kristina, drottningen av stormakten Sverige-Finland, grundade Åbo akademi 1640. Gymnasiet-skolans boksamling på omkring tjugo volymer var en anspråkslös början för det dåvarande Åbo akademis bibliotek, men samlingarna utökades efter hand. Det tryckeri som akademin själv hade grundat inledde den inhemska bokproduktionen år 1642, tvåhundra år efter boktryckarkonstens uppfinnande. Akademin fick sin första bokdonation, 1000 volymer år 1646 av general Torsten Stålhandskes änka. Även drottning Kristina hörde till donatorerna. Speciellt betydande var biskop Carl Fredrik Mennanders donationer på över 500 volymer på 1760- och 1770-talet, i vilka ingick sällsynta band och inkunabler.

Samlingarna utökades snabbt, när Kungliga Kollegiet i Stockholm bestämde att alla tryckerier i Sverige skulle överlämna ett exemplar av varje tryckalster till rikets alla universitet. I mitten av 1700-talet hade biblioteket över 4000 böcker och fram till 1800-talet hade antalet vuxit till 30 000.

Från akademi till kejserligt universitet
Kejsar Nikolaj II:s kröningsbok

Även om de många krigen lämnade biblioteket i fred, förstördes den litteratur som Åbo akademi hade samlat under nästan tvåhundra år, nästan 40 000 volymer, dramatiskt i den brand som uppstod den 4 september 1827. Endast drygt 800 böcker som hade varit utlånade skonades vid branden. Dessa böcker utgör den nuvarande Aboica-samlingen och står till forskarnas förfogande.

År 1809 hade Finland som autonomt stofurstendöme anslutits till det ryska kejsardömet. År 1812 flyttades huvudstaden, och senare också universitetet från Åbo till Helsingfors. Universitetet fick namnet Kejserliga Alexanders-Universitetet efter den dåvarande kejsaren av Ryssland och stofursten av Finland. Alexander I. De av arkitekt Carl Ludvig Engel planerade nya universitets- och biblioteksbyggnaderna uppfördes vid Senatstorget.

Universitetet fick år 1828 rätt till friexemplar av alla publikationer som trycktes i det ryska riket. Tack vare denna rättighet förfogar biblioteket över den största samlingen utanför Ryssland av rysk litteratur och litteratur av övriga nationer i Ryssland under autonomins tid.

Donationerna lade grunden till en success story

Den fullständiga förstörelsen av samlingarna vid Åbo brand väckte en våg av sympati över hela Europa. Alexanders-Universitets bibliotek fick stöd för sitt återuppbyggnadsarbete i form av talrika bokdonationer och medelinsamlingar. De 6000 volymer som kom från Senatsbiblioteket lade grunden till det nya biblioteket, och Kejserliga vetenskapsakademin och många universitet i Ryssland, Balticum och Sverige lämnade över litteratur för att komplettera samlingarna. Från S:t Petersburg fick biblioteket motta fullständiga privatbiblioteket. De mest betydande av dem var storfurst Konstantins mångvetenskapliga bibliotek på 24 000 volymer och samlingen med 30 000 europeiska disputationer som donerades av kejsar Nikolaj I. Donationerna lade grunden till bibliotekets utländska samlingar. Dessa innehöll betydande europeiska verk på många olika områden och skapade det första sant vetenskapliga biblioteket i det avlägsna Finland.

Man började också aktivt samla in på nytt den finländska litteratur som hade förstörts. Arbetet var fruktbringande, men det skedde inte utan uppoffringar. Återuppbyggnadsarbetets hjälte, boksamlaren Matti Pohto miste livet under en insamlingsresa 1857. Trots Pohtos och många andra samtidas ansträngningar lyckades man inte ersätta hela den äldsta inhemska litteraturen. (foto: Sanna Järvinen) En del av verken saknas, är i dåligt skick eller finns endast som kopior från utländska bibliotek. Kompletteringsarbetet fortgår alltså alltjämt.

När Finland blev självständigt 1917, fick biblioteket namnet Helsingfors universitetsbibliotek, och samlingar hade nästan tiodubblats från de 300 000 volymer som det innehade vid Åbo brand. Samlingarna har också berikats och blivit mera mångsidiga tack vare många donationer under självständighetstiden. Donationer har gjorts av ett stor antal privatpersoner och samfund, och utländska litteraturdonationer har mottagits från bland annat England, Holland, Japan, Sovjetunionen, Schweiz, Danmark och USA. Till de internationellt värdefulla donationerna hörde herrgården Monrepos' bibliotek i Viborg samt forskaren och upptäcktsresanden A. E. Nordenskiölds samling av kartor och geografiskt material, som med kejsar Nikolaj II:s stöd anskaffades till Alexanders-Universitetet.

De inhemska samlingarna utökas med friexemplar

Under självständighetstiden har Helsingfors universitets kulturarv utökats genom inköp, donationer och friexemplar. Från och med år 1982 har biblioteket som friexemplar förutom tryckt material mottagit även av-material och ljudinspelningar och från och med år 2008 elektroniskt material, såsom www-sidor.

De inhemska musisksamlingarna innehåller ljudinspelningar och noter. I notsamlingen finns över 40 000 notpublikationer med konst- och populärmusik ända från början av 1800-talet. Man har retroaktivt, med hjälp av inköp och donationer av samlare, lyckats komplettera den samling med inspelningar som mottagits som friexemplar ända sedan grammofonskivans uppfinning år 1901.

Fennica-samlingen omfattar i detta nu över en miljon publikationer och fonoteket omkring 150 000 grammofonskivor eller motsvarande inspelningar. I biblioteket finns sammanlagt över fem miljoner dokument.

Till de betydande donationerna under vår egen tid hör den omfattande samlingen med Jean Sibelius musikhandskrifter och brev samt akademiker G. H. von Wrights vetenskapliga privatbibliotek och brevsamling. Professor Heikki A. Reenpääs privatbibliotek på 24 000 volymer som år 2004 donerades till biblioteket för med heder vidare de bibliofila traditionerna och kompletterar på ett betydelsefullt sätt luckorna i den inhemska samlingen och förlusterna vid Åbo brand.

Till sidans början