Otium Sapientis
Nationalbibliotekets fond för kulturarv

Nationens minne

Nationalbibliotekens samlingar har inte utan skäl förliknats vid nationens minne. Vårt bibliotek innehar landets mest omfattande samlingar med finländska böcker, tidningar, kartor, noter och ljudinspelningar, rikligt med handskriftsmaterial, landets äldsta samlingar med utländsk vetenskaplig litteratur samt flera även internationellt värdefulla specialsamlingar, (foto: Sanna Järvinen) såsom de från Ryssland under autonomins tid mottagna friexemplarssamlingarna.

Samlingarna innefattar samtliga finländska publikationer antingen i tryckt form, som ljudinspelningar eller som elektroniska upptagningar. Till det övriga kulturarvet hör gammal utländsk litteratur, slaviska samlingen, handskrifter, en mängd specialsamlingar samt musiksamlingen.

På de här sidorna presenterar vi i korthet kulturarvet med hjälp av olika exempel. Närmare information om kulturarvet finns på Nationalbibliotekets webbsidor och i verken Tryckt i minnet: Kulturskatter i Nationalbiblioteket (Otava 2004) och Skatter (Helsingfors universitetsbibliotek 2005).

Nationalbibliotekets hjärta

Nationalsamlingen Fennica utgör bibliotekets hjärta. Den omfattar hela den finländska tryckta litteraturen samt audiovisuellt material. I samlingen finns över en miljon publikationer i olika form, såsom böcker, tidningar och tidskrifter, kartor, noter, affischer, reklamer, årsberättelser, av-material, cd-rom och www-sidor.

Skador som beror på papprets försurning eller på en flitig användning av materialet utgör numera en utmaning för Fennica-samlingens bevarande. Skadorna hotar till och med att förstöra en del av samlingarna för gott. För att vårt nationella minne skall vara tillgängligt även för kommande generationer, är det nödvändigt att se till att materialet bevaras antingen som fysiska publikationer eller som ersättande upptagningar, såsom mikrofilmer och digitala kopior. Missale Aboense (foto: Sanna Järvinen) Fennica-databasen upprätthåller en katalog som omfattar hela det här materialet.

Den äldsta bevarade, för Finland tryckta boken är Missale Aboense, Åbo mässbok från år 1488. Under reformationen och 1500-talet skapades en finskspråkig bokkultur, som grundade sig på Michael Agricolas ABC-bok och Översättningen till finska av Nya testamentet.

Publikationsverksamheten aktiverades i mitten av 1600-talet efter att boktryckandet kommit i gång i Finland. Under den svenska tiden var den finländska litteraturen i huvudsak av andlig och kyrklig karaktär. Vid Åbo akademi utgavs disputationer och andra vetenskapliga publikationer, och förvaltningsmaskineriet behövde sina egna tryckalster. Under den här tiden utkom också almanackor och abc-böcker, små personböcker, såsom begravnings- och gratulationsdikter, samt en mindre mängd skönlitteratur.

Till den tidiga nyhets- och underhållningslitteraturen hörde de finsk- och svenskspråkiga andliga och världsliga skillingtrycken, som bjöd på tröst och spänning för det vanliga folket. Skillingtryck utgavs från 1600-talet fram till början av 1900-talet.

Den finländska skönlitteraturens genombrott skedde på 1800-talet under romantikens och nationalitetsidéns decennier, med gestalter såsom Elias Lönnrot, J. L. Runeberg ja Z. Topelius. Författare som Aleksis Kivi, Minna Canth, Juhani Aho och Eino Leino gav litteraturen en finskspråkig röst.

Bibliotekets samling av småtryck utgör en verklig skattkammare för den som är intresserad av flygblad, inbjudningar, menyer, affischer, reklamer, årsberättelser eller medlemsförteckningar. Samlingen innehåller sammanlagt över tre miljoner sidor med material från flera århundraden.

De tidigaste finländska dagstidningarna från åren 1771-1890 står i digital form till allmänhetens förfogande via internet i Historiska tidningsbiblioteket.

Bokskatter från Ryssland från autonomins tid

Den slaviska samlingens kärna utgörs av den som friexemplar mottagna samlingen av rysk litteratur och litteratur utgiven av andra nationaliteter i Ryssland. Av den sistnämnda har man bildat 11 specialsamlingar enligt deras språk, däribland Arabica, Caucasica, Estonica, Hebraica, Lettonica, Lithuanica, Polonica och Russica.

Numera är Helsingfors universitetsbiblioteks Slaviska samling ett uppskattat bibliotek som flitigt används av internationella forskare. Biblioteket innehåller också betydande samlingar av rysk vetenskaplig litteratur från 1900- och 2000-talet. Information om det slaviska materialet finns i samlingsdatabasen Helka.

Även det slaviska kulturarvet hotas av skador och nötning. Med hjälp av digital kopiering skulle det här internationellt intressanta materialet kunna nå en bred publik via nätet.

Det äldsta verket i Slaviska samlingen är den i Ostrog år 1581 tryckta första ortodoxa bibeln på kyrkoslaviska. En nyare skatt från början av 1900-talet är den internationellt värdefulla samlingen med verk av de ryska futuristerna. Futurismen som var verksam i Ryssland 1910-1914 var en efter italienska förebilder grundad upprorsrörelse mot den rådande konstuppfattningen. Den mest kända poeten var Vladimir Majakovskij. Verken var konstnärliga också till sin yttre utformning och utkom i små upplagor.

Mera om ämnet:
» Slaviska bibliotekets sidor

Gammal vetenskaplig litteratur

Nationalbibliotekets samling av utländsk litteratur omfattar litteratur inom alla vetenskapsområden och den sträcker sig fram till slutet av 1800-talet – då fanns det inga andra universitet i Finland. Samlingen omfattar viktigt lärdomshistoriskt källmaterial inom de humanistiska vetenskaperna samt bl.a. inom medicinen, botaniken, zoologin, tekniken och astronomin. Materialet har anskaffats antingen genom inköp eller som donationer efter Åbo brand. Det innefattar förutom böcker och tidskrifter även kartor och bildmaterial. Information om materialet finns i Helka-databasen.

Unika handskrifter

Nationalbiblioteket innehar en omfattande handskriftssamling med olika privatpersoners och samfunds arkiv, musikhandskrifter och historiskt material. Av särskild vikt är olika stormäns och kulturpersonligheters arkiv samt de medeltida handskriftsfragmenten och papyrussamlingen.

(foto: Sanna Järvinen)

Samlingen utgör en fortsättning på Åbo akademis handskriftssamling, från vilken man lyckades rädda enstaka värdefulla exemplar. Samlingen har uppstått och växer huvudsakligen med hjälp av donationer och testamenten av privatpersoner och samfund. I detta nu omfattar den över två hyllkilometer.

Bibliotekets äldsta material är papyrushandskrifterna, som är över 2000 år gamla. Papyrusarna härstammar från föråldrade egyptiska dokument som återanvändes i mumiernas bröstskydd. Det är inte känt vid vilka utgrävningar papyrusarna har hittats och hur de funnit vägen till det österrikiska nationalbiblioteket, varifrån de år 1987 anskaffades till vårt bibliotek. Medlen för anskaffningen donerades från Helsingfors universitet, Finlands Akademi, Suomen Kulttuurirahasto och stiftelsen Koneen säätiö.

Pergamenthandskrifterna härstammar från medeltiden, och 10 000 skrynkliga pergamentblad har bevarats nästan av misstag. Efter reformationen bestämdes det att den latinskspråkiga katolska litteraturen skulle förstöras. Gamla pergamentblad användes dock som pärmar till fogderäkenskaper och som fyllning i pärmarna, varifrån de sedan togs till vara av Kejserliga Alexanders-Universitetets bibliotek.

Mera om ämnet:
» Manuskriptsamlingarnas sidor

Rariteter och exotiska samlingar

Nationalbiblioteket har över 40 specialsamlingar, som består av tidigare privatsamlingar som mottagits som donationer eller inköp, av litteratur från autonomins tid på minoritetsspråk i Ryssland eller tematiskt material som bildats utgående från bibliotekets egna samlingar.

Bibliotekets material har skapat grunden till tio olika raritetssamlingar med utländsk litteratur. Till dessa hör bland annat Aboica, dvs. de böcker som räddades när Åbo akademis bibliotek brann, Dissertationes veteres med sina 50 000 gamla europeiska dissertationer, en samling med över 900 rariteter, inkunabler dvs. 400 böcker som har tryckts på 1400-talet samt de exotiska Japonica – och Tibet –samlingarna.

Claudius Ptolemaeus Geographia, A. E. Nordenskiöld

Till bibliotekets internationella skatter hör den av forskaren och upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld i slutet av 1800-talet sammanställda samlingen med historiska kartor, geografisk och kartografisk litteratur. Dess värde och vetenskapliga betydelse för dem som forskar i kartografins historia är idag omätbara. Nordenskiölds samling är det enda finländska objekt som hittills valts till Unescos världsarvsprogram Memory of the World.

Herrgården Monrepos' bibliotek är ett monument som avspeglar upplysningstidens europeiska huvudströmningar. Det är ett privatbibliotek på 8000 band som hade sammanställts Ludwig Heinrich von Nicolay, som var född i Strassburg och verkade vid det petersburgska hovet och vetenskapsakademin. Universitetsbiblioteket tog till vara samlingen under krigshotet 1916 och mottog den som permanent donation år 1937.

Musik

Kuva: Erkki Melartin, II Balladi pianolleNationalbibliotekets musiksamlingar innehåller ljudinspelningar och noter samt musikhandskrifter. Vidare finns specialsamlingar som mottagits som donationer, såsom kompositören och musikläraren Richard Faltins samling av musiklitteratur. Information om musikmaterialet finns i Viola-databasen.

Pärlan bland musikhandskrifterna är kompositören Jean Sibelius samling, som till en början bestod endast av partituret till Kullervo-symfonin, som kompositören själv hade deponerat. Sibelius kompositionshandskrifter och hans not- och brevsamlingar har mottagits som donationer och samlingen har kompletterats med inköp på Sothebys auktion i London. Det omfattande Sibelius-materialet utgör grunden till den kritiska vetenskapliga utgåvan av Sibelius samlade verk, som pågår vid universitetsbiblioteket.

Till sidans början